[2635] servulus (servolus), ī, m. (Demin. v. servus), der junge Sklave, Komik., Cic. u.a.: homo serv., Apul. met. 8, 26. – / Genet. Plur. servulûm, Apul. met. 4, 19.
Heiligenlexikon-1858: Servulus, S. (7) · Servulus, S. (6) · Servulus, S. (9) · Servulus, S. (8) · Servulus, S. (5) · Servulus, S. (2) · Servulus, S. (1) · Servulus, S. (4) · Servulus, S. (3)