dē-mūto , āvī, ātum, āre, I) v. tr. abändern, verändern, imperium, Plaut.: voces, Cato fr.: nihil instituto flaminum, Tac.: animum de firma fide, Plaut.: sententiam suam in iis, Gell. – verschlechternd, si demutant mores ingenium ...
dēmūtātio , ōnis, f. (demuto), die Veränderung, morum, Verschlechterung, Cic. de rep. 2, 7; außerdem Tert. de resurr. carn. 55 u.a. Eccl.
dēmūtātor , ōris, m. (demuto), der Veränderer, Tert. de resurr. carn. 32.
dēmūtābilis , e (demuto), veränderlich, Eccl.