[1341] κατα-βρύκω, zerbeißen, verschlingen; vom Löwen Leon. Tar. 51 (VI, 263); vgl. Ath. XIV, 645 c; Nic. Th. 675.
Meyers-1905: Nagy-Káta · Kata...
Pierer-1857: Kata [2] · Kata [1] · Kata Kana